Albin bänder hälle

Tidigare denna säsong var jag ute och visade praktikanten Albin ett av våra bättre hälleflundraområden och det tog inte lång tid innan han krokade sin drömmfisk!

Svårflörtade hälleflundror

Här om dagen anlände Kristoffer från Mieko Fishing här i Mehamn.
Första dagen åkte vi ut i den hårda blåsten och försökte få lite hälleflundra, De var dock inte på hugget alls. Vi nötte vidare och slutligen lyckades jag bända upp en liten hälle på 94cm. Efter den hällen hade vi båda ett par kontakter men ingen som ville bita nå hårdare. På sista driften innan vi var tvungna att bege oss hemåt hade jag en hälle som var fram och provsmaka på min sej jag hade tacklat på ena spöt. Den vägrade att bita men när jag vevade upp och sedan släppte ner en jigg jag hade tacklat på andra spöt small det till rejält. Direkt gjorde hällen huvudskak som böjde spöt ca en meter upp och ned och satte av i en 20 meters rusning och sedan klev av.

Andra dagen  var det styv kuling så vi metade plattfisk och småsej. Vi körde då med 9,2 fots Parabellum UL spinn vilket gör detta lätta fisket otroligt kul!

Tredje dagen var planen att dra ut på hällefiske igen då det lovades ”ok” vindförhållanden i alla fall. Men väderprognoser håller inte alltid vad de lovar, det var lite mer vind än vad som lovades. Vi testade att gå ut med båten men vände ganska snabbt tillbaka då vi aldrig vill ta risker på sjön!

Fjärde dagen var väderprognosen riktigt positiv. Planen var att åka ut till ett område där vi aldrig fiskat hälle förr men som jag verkligen tycker stinker storhälle! Väl på plats, precis vid soluppgång hade jag en kontakt nästan direkt men den hällen ville inte bita sig fast på min Predator Tail. Andra driften lägger vi på samma linje för att försöka lura hällen till att hugga hårdare denna gång men driften blev helt resultatlös. På drift 3, 50 meter från de tidigare är det något som smakar på min sej som jag har tacklat på ett spö i spöhållaren några sekunder senare slutar känningarna på det spöt, hällen har då sett min Predator Tail och smäller på stenhårt! Efter en bra fight kommer en flundra upp som vi mäter till 112cm, liten men tuff! Vi fortsatte lägga drift efter drift men utan resultat. Jag är mer eller mindre övertygad om att det ligger en 100kg+ på detta område, tyvär ville den inte bita på våra jiggar eller betesfiskar denna gång, nästa gång kanske turen är på vår sida!? Vi åkte till ett annat område i närheten, efter ett par timmars fiske får Kristoffer sin första hälle på kroken, ingen stor flundra men galet stark. Den gör flera rusningar till botten för att sedan lugna ner sig, tas upp i båten, mätas till 91cm och sedan återutsättas, total lycka!

Kristoffer filmade en del under fisket, han kommer att publicera en kort film om fisket så håll utkik på Miekobloggen!

 

Jag med hälle.

Kristoffer med sin första hälle!

Otrolig fight denna 112cm hälle bjöd på!

 

 

Video, två fina hälleflundror bänds upp!

Morten bänder hälle!

Hälleflundra på 180cm!!!

Förra veckan besökte ett rysisk team oss för tredje gången på ett år!

Veckan startade med riktigt dåligt väder men dag 3 var vi äntligen ute på havet. Jag och min kollega Artur guidade från varsin Dolmöy 230 Fisker.  Först gick vi på att fiska efter lite torsk och fick under detta fiske en del fin uer (kungsfisk) som bonus. Senare samma dag åkte vi till ett bra område för hälleflundra. Vi fiskade i 3 timmar, ingen i min båt hade en enda kontakt medans Arturs båt hade 3 hälleflundror på kroken varav en var riktigt stor men släppte efter 10 min fight och en pumpades upp hela vägen till ytan och uppskattades till ca 30kg innan den dök mot botten i en jäkla fart och slet loss kroken.

Dag 4 vi åkte tillbaka till hälleflundraområdet direkt på morgonen och redan på första driften får Igor i den andra båten på något riktigt stort men pga. av en skadad axel var han tvungen att direkt ge över spöt till Artur som började bända upp monstret! Dessvärre började Artur känna av en gammal ryggskada efter några minuters bändande men han kämpade vidare trots smärtan och 20 minuter och 4 bottenrusningar till 130-170m djup senare kom äntligen monsterhällen upp till ytan. Jag krokade snabbt hällen med hajkroken och säkrade den även med ett lasso runt spolen. För att mäta den lättast hoppade jag och Artur i det kalla Barents hav i våra torrdräkter och mätte hälleflundran till otroliga 180cm, 80 kilo enligt hälleflundratabellen. På driften senare får Morten på en fin hälle som bjuder upp till en bra fight och senare mäss till 142cm. Efter denna hälle dör vinden ut totalt så vi bestämmer oss för att åka ut till en grundtopp på 80 meter för att fiska torsk och sej. Detta fiske är dock trögt, vi hittar massor av sej från 1-2 kilo vilket är riktigt kul på lätt utrustning men de stora är frånvarande. Efter några timmar på grundet är det hög tid att bege sig tillbaka till marinan men på väg tillbaka ser jag att vinden tilltagit lite igen på hälleflundra hot spotten så jag bestämmer att ge den en sista drift. Efter endast 10 minuters driftande smäller det på en fin hälle på Mortens spö igen. Väl uppe i båten mäts den till 145cm!

Dag 5 var det än en gång dåliga väderförhållanden men dag 6 gav vi oss iväg upp på fjället för att se om fjällöringarna var på hugget såhär sent på säsongen. Efter en timmas vandring når vi äntligen den fantastiska sjön. Efter en trög inledning börjar fisken äntligen nappa och i slutet av dagen har vi fångat 13 höstfeta fjällöringar med topp på ca 1,5 kilo.

 

180cm hälle!

Alltid kul med lite delikat bonusfisk!

Småsej på UL-spö är sketkul!

Artur kämpar med en ca 30 kilos hälle

 som tillslut gick vinnande ur kampen!

Barents hav kokar av fisk.

 

Jag har säkrat en 145cm hälle med hajkroken.

 

Här är fångstmannen Morten med den i båten.

På våran väg tillbaka till marinan.

 

Sjukt vacker fjällöring!

   

Jag med en av de 13 öringar vi fick denna dag.